Återvunnet hopp.

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Jag kom till dalen åter, der jag lekte
En gång som barn vid bäckens sång,
Och samma hulda vestanflägtar smekte
Min tinning än en gång.

Jag fann dem åter, mina gyllne drömmar,
Der gröna alar vänligt stå,
Jag fann att kraft, jag fann att helsa strömmar
I rymden än som då.

Jag fann från dagar längesedan flydda
Ett mildt, melodiskt återsus,
Jag fann min forna, undangömda hydda
I aftonrodnans ljus.

Och vet du hvad? Jag hittade bland träden
Min barndomsfrid, som glömt sig qvar,
Hon kom till mötes under foglars qväden,
Så ljuf som förr hon var.

Den hulda sade vänligt: »jag förlåter,
Fast långt du flytt i vildt begär.»
I trädens sus det ljöd: »välkommen åter!
Nu skall du stanna här!»

Då glänste regnbågslikt på gröna ängar
Ett paradisiskt skimmer opp,
Och af sig sjelfva ljödo lyrans strängar
Om återvunnet hopp.



Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter