Andtäppa

<dikt> Genom luften går en suck av befrielse då klockan stannar - nästan återhållet stilla i sin iver att hålla den tid som håller på att glida oss ur händerna.

Nästan omedelbart rättar varandet myndigt den svävande stunden och allting blir plötsligt precis som det alltid har varit.

                          Göran Hansson