Angående Slagsmålet nedanför Danto-Bommen hos T. en höstnatt

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

 Vid et stop Öl och några Supar
 Fladdrar Snillet mörkt och plumpt;
 Det från sin högd sig så fördjupar,
 At dess prål blir kallt och dumt.
             Men låt oss höra — — — [V:cllo.]
             Bergen, må göra! — — — [V:cllo.]
 Hur vid Fiolen han på Rosenlund
 Står rödblommig, frisk och sund.
  
 Utan båd' eld och lust och tanka
 Han Fiol'n i famnen får,
 Blir då så trög som denna Anka
 Här vid Danto bommen går.
             Hör hur han grälar! — — — [V:cllo.]
             Dumheten trälar, — — — [V:cllo.]
 Dödar Olympens små qval och behag
 I hvar knäppning och hvart drag.
  
 Längst bort, Gutår! bort vid Grimshage
 Ligger krogen Rosenlund;
 Krögarn är känd för röst och mage,
 För musik och friska sprund.
             Drick och slå takten. — — — [V:cllo.]
             Kring denna trakten — — — [V:cllo.]
 Syns Tobaks-lador, Trägårdar och Fält;
 Kråkors skrän hörs skarpt och gällt.
  
 Si Krögar-Far! hur godt han skrattar,
 Sqvalpar Ölet i sitt glas,
 När Fader Berg i stråken fattar
 Til en solo på sin Bas.
             Hör hur han kolrar, — — — [V:cllo.]
             Leker och jolrar, — — — [V:cllo.]
 Nickar med hufvud och småler åt skyn,
 Under tunga ögnabryn.
  
 Så ser han ut vid nattens dimma,
 Klädd i Nattråck dumt och platt;
 Mellan hvart drag Tennknappar glimma,
 Vissna blommor bär hans hatt.
             Hör hur han spelar, — — — [V:cllo.]
             Måttar och felar; — — — [V:cllo.]
 En Sko har mässing til spänne, och en
 Bär ett spänne utaf tenn.
  
 Skål kära Far! man måste skratta
 När man på vår Spelman ser
 Hur han är lik en brun Markatta
 Som åt stången vindögd ler.
             Tusende fukter, — — — [V:cllo.]
             Krumsprång och bugter — — — [V:cllo.]
 Gör han behändig och snabb i sitt lopp,
 Opp och ner, och ner och opp.
  
 Krögarn är full, och full är Krogen,
 Full med kärl och ledsna lif;
 Än en Gesäll med glas i knogen,
 Än en Båtsman syns med knif;
             Somliga slunga, — — — [V:cllo.]
             Somliga gunga — — — [V:cllo.]
 Mellan två linor högt upp i gran.
 Spela Spelman snäll och van.
  
 Bröder gutår! Skål Fröjas Gummor!
 Med solhattar, hvita ben,
 Som under klang af blanka trummor,
 Vältra sig vid månans sken,
             Som vid Fiolen — — — [V:cllo.]
             Lyfta på Kjolen — — — [V:cllo.]
 Sjunga om Herdar och Vaggor och Säng,
 Natt och dag uti fullt fläng.
  
 Här är oss godt, gutår min Sköna!
 Tag en Våffla och Melon;
 Drick et glas Öl med stjelkar gröna,
 Fyldt med Muskot och Citron.
             Spela, var yster. — — — [V:cllo.]
             Drick kära Syster. — — — [V:cllo.]
 Hurra! hvad Båtsmän och Systrar i takt
 Dansa på vår gröna trakt.
  
 Men hvem är den med Skinn-karpusen
 Surögd mäst af allihop,
 Som med sin Nubb tätt vid kardusen
 Står och flåsar vid et Stop?
             Si hur han smilar, — — — [V:cllo.]
             Klunkar och hvilar, — — — [V:cllo.]
 Bugar och tackar och sväljer och ler,
 Sen sit glas Kamraten ger.
  
 Än då den där som sig nu lutar
 Med en piska mot en ek,
 Som åt en mängd af Hundar hutar,
 Och betraktar Korpars lek?
             Längst bort vid bergen — — — [V:cllo.]
             Synes til färgen — — — [V:cllo.]
 Stugan helt grå, nederfallen och ful,
 Och en Kråka på et hjul.
  
 Än då den där? Han Sjögren heter,
 Visitörn vid Danto Bom,
 Som mellan Skrindor och Karreter
 Smyger sig så snål och from,
             Där står Kamraten; — — — [V:cllo.]
             Tolf i qvadraten, — — — [V:cllo.]
 Med smorda Ögon och kippade Skor,
 Halfva Näsor och rifna Klor.
  
 Hugg'en i Skallen, vrid opp Truten,
 Kasta Balja och Gehäng,
 Bryt af hans Käpp, slit af Surtouten,
 Flaskan för hans ögon sväng.
             Han är den samma — — — [V:cllo.]
             Som nyss annamma — — — [V:cllo.]
 Slangen och Pannan i Ormsaltargränd,
 Af sin hud och blånad känd.
  
 Innom vår Krog, vet glädjen andas,
 Och vid krogdörrn död och mord.
 Vet med ditt blod skall Finkel blandas,
 Och din skål bli sagd vid bord.
             Forte, Canalje! — — — [V:cllo.]
             Stäm til Batalje. — — — [V:cllo.]
 Huggen på truten och damma hans kolt,
 Slå'n i hjernan! Slå'n — Nej hålt!

Fredmans epistlar (Carl Michael Bellman, 1790)


Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter