Den högstsalige konungen.

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

   En konung blef död, och när han stod lik,
Han kallades för den – högstsalige.
Så kom han till porten af himmelrik
Att ingå till fröjder otalige.

   Han ropte med »synnerligt nådelig» min:
(Så var han van, den högstsalige,)
»Hvi dröjer du, Petrus? Wi vilja gå in
Att njuta af fröjder otalige!»

   Men Petrus han sade: »Jag en blott ser,
Förbannad med skäl af otalige.»
»Vårt ’höga misshag’ förklaras er!»
Utropade vred den högstsalige.

   Så kom där på kryckor en tiggare då
Att ingå till fröjder otalige.
Han genast slapp in, – men kungen fick stå,
Och står där väl än, »den högstsalige».



Dikter af skämtsamt slag

I. LYRISKA AF BLANDADE ARTER.


Samlade arbeten af Wilhelm v. Braun (1902)

  • Fjärde delen
    • Dikter af allvarsamt slag, I. Lyriska af blandade arter.
    • Dikter af allvarsamt slag, II. Förtäljande.
    • Dikter af allvarsamt slag, III. Dramatiserande
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter