Du som jag en gång va

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Du som jag en gång va Var är du ida? Vi skulle bli något stort, var det inte så du sa? Vår utstakade framtid, var den inte något att ha?

Innan du lämnade mig, kunde jag ärligt påstå att jag mådde bra Nu har du lämnat mig i sticket, nu tvingar du mig att hämta all tillförsikt hos Allah Ensam sitter jag och suckar: "jaha" Att skapa min egen lycka var faktiskt en inställning att föredra

Vart har du tagit vägen? Har du gömt dig i Moskva? Att du bytt kontinent, kanske tillochmed planet; är något jag envisas med att anta

Utan dig har jag ingen energi, ingen lust ingen glädje, varje förslag bemöter jag med ett "nja" Spelar ingen roll om det handlar om ett nytt jobb eller en heldag på ett spa Jag kan utan tvekan dissa en dejt med Zlatan, Obama eller någon Shah

Vart har du tagit vägen?! Du som jag en gång va Det känns som att mitt liv kommer att sluta ida Hur skulle jag kunna leva, när jag tappat bort mitt DNA?

Sätter mig ner, med påsen över huvet och skarfen runt halsen. Ber min sista bön. Klämmer fram ett sista Amen, ett sista, prisande, Halleluja.

Av Agge Angusson Om ett tillstånd som framkallade en identitetskris. Livsglädjen tillsammans försvann med identiteten.

Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter