En Sirena eller Hav-fru mellan två Dryader

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Hjärtans lust! si havet huru stilla
    Det ligger, som en glittran Spegel,
    Så blankt som Silver smält i degel,
Allt är blitt, och höres ingen villa.
Marken står i flor, och fullan grödna;
    Och skogen bär sitt löv i fägring,
    På Bergen djuren ha sin lägring,
Intill dess att dagen synes rödna.
Kyle västvind saktlig börjar susa,
    Små fåglar leka, pittra, springa;
    Fru Nachtigal man hörer klinga.
Allt fröjdar sig; ty här po Pax och Musa.


Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.