En envis dalkarls visa

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Fördärves jag platt, om jag viker en tum
ifrån mitt rum,
om jag står där med heder och ära!
Kom an, all världens klaffarehär!
Mitt bröst är här;
dess hårdhet skall du lära:
skjut giftiga pilar, jag blir där jag är.

Jag tror väl knappt jag mig själv bedrar,
om jag håller för visst, att min ättefar
drog ut med Peder i Vibberboda;
och känner jag rätt
en dalamans sätt,
så vill jag förmoda
han höll sig, där skäktorna regnade tätt.

Och själv vill jag gå -- fast en stackare stor
jag är inför den som i höjden bor --
med nacken rak under hatten.
Och samma lynne du nog förnam,
varhelst du gick fram
vid de stora älvarnas vatten,
från Långhedens mur till Salfjällets kam.

Och den som kan öppna med fromhet sin mund
och bedja en bön av sitt hjärtas grund,
han må väl önska:
Giv alla dem som vid älvarna bo
förnöjsam ro,
låt landet grönska,
men fyll det främst med mandom och tro!

Anm. Peder Svensson i Vibberboda nämnes som dalkarlarnes anförare i slaget vid Brunnbäcks färja.



Fridolins visor och Andra visor

Ur en lantlig ungkarls visbok

Cecilia Bölljas visbok (fragment)

Från folkare-stigar (Folkare är ett härad i södra Dalarne) - 106

Liv och död - 114

Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter