En mans gravskrift över sina tvenne hustrur

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Över den första.

        O, vila, kalla hårda sten,
        som silkeshyende så lätt på dess ben!
Om du den maka känt, som evigt mig förlåtit,
själv - ack, så sten du är - du hade henne gråtit.

Över den andra.

        Dig jag ej hellre kan förgäta,
        min Lisa du, som vilar här!
Från masken i din grav du säkert fredad är,
        ty maskar troll ej bruka äta.

(1795)
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter