En såningsman

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

En såningsman gick ut att så sin säd.
Då drog en pingstvind genom gårdens träd,
den första knarren skrek, och på en kvist
satt göken som en grå evangelist:
Ku ku, just nu!
Din jord skall giva sjuttio för sju.

Och jorden, lucker efter strida regn
och värmd av sol, tog fröet i sitt hägn,
ty hon var bogen som ett tidigt sto
och längtansfull att bära liv och gro:
Kom, himmelskorn,
Kom, bjugg! Er kraft skall vara såsom torn.

Just denna dag stod skyn av lärkor full.
Det föll en sådd av sång i öppen mull.
Med nya tungor talte asp och al,
och mannen skred som i en banad sal,
i såningsvår,
med gärdeglindrets flammor i sitt spår.