Farväll

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök
En sorgens ton från Amerka

 
 Farväl, du grymma vänd i Sveden,
 du grymma vänd, som glömde eden,
 du svärjade en lordaskväll,
 ja faderväll, ja faderväll!
 
 Ja faderväll, ja fadervädel,
 jag var en skrädargesädel
 i Svedens land här långt ifrån,
 nu är jag mister Johansson.
 
 Tre dollars haver jag om dagen
 och är en herrkar efter lagen,
 du kunde varit misstriss nu,
 men den som slapp te bli't, va du.
 
 Du kunde gått i hatt och handsker
 ibland tjangtila amerkansker
 och lefft på gås och rebbenspjäll,
 men faderväll, men faderväll!
 
 Ja faderväll, ja fadervädel,
 jag hopas Erk är såppas snädel,
 att han ej slår min grymma vänd,
 fast han är sinnt och illa känd!
 
 Jag hopas, att det nötet Erker
 med sett lell arrbett såppas lerker
 att han kan gi dig brö för dan
 och littet kaffi ifrån stan.
 
 Jag hopas, att du är belåten,
 att du tog Erk och gav på båten
 en fattig skrädargesäll,
 som nu är rik, men itnåt säll.
 
 I ensamhetens dystra tankar
 går mister Johansson och vankar,
 och tåren far på kinden kall
 som Niagadras vilda fall.
 
 Han tänker på sin falska flicka,
 som gav sin ungdomsvänd att dricka
 av sorgens suraste butäll,
 farväll, farvädel, faderväll!


Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.