GRIMASER.

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

I.

Min hatt
blev igår
överkörd av en spårvagn.
Min rock
promenerade idag morse
någonstans
bort.
Mina skor
råkade på eftermiddagen
ut för ett attentat.
– Att jag är kvar?
det är just
det.

II.

Nej nej nej!
Vi måste ljuga större
högre
opp till himlen!
Spotta ut
alla ruttna sanningsrester,
trampa, riva
deras sprattelsjuka kroppar.

III.

Mina lögner:
stora, röda ballonger
som jag köper på gatan
och låter stiga opp till himlen.
En gång köpte jag en ballong,
större och rödare än de andra.
Den drog mig med sig.

IV.

Himlens sentimentala grimas,
hm
den får vi förlika oss med
– ett erkännande
är den ju i alla fall.

V.

Sådärja
nu har vi det!
jag kan inte längre skratta
åt de långa söndagarna
inte heller dansa
alla gäspande nunor till trots.
Jag är själv
en gäspande söndagsnuna.

VI.

Det droppar från taket.
Idag, igår, i förgår
– antagligen också i morgon.
Jag är sömnig.
Idag, igår, i förgår
– antagligen också i morgon.

VII.

Låt avgrunder gapa
– d. v. s. icke gapa,
vad skulle de annars göra?
Låt jorden rulla,
– d. v. s. icke rulla
vad skulle den annars göra?
Vad skulle vi själva
göra annat
än gapa och rulla
– d. v. s.

VIII.

Gula kväkande grodor
ur var mänskas mun
oförhappandes:
Man kan inte
man bör inte
man får inte
(t.ex. skriva som just nu).
Kan – kvack
bör – kvack
får – kvack
            kvack!




Henry Parland - Idealrealisation
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter