Klage-Wijsa Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

 En torr och kall wåhr
 gör Sommaren kort
 Och Wintrens föda fördrifwer
 Gud hielpe
 som råer
 sij Wåhren går bort
 Och liten glädie oss gifwer
 Sool warma
 förbarma
 Hoos Wädreth tort
 Nu kölden Sommaren rifwer.
 
 Godt Maijeregn giff
 lät dugga tätt neer
 Lät warm Dagg Örterna fuchta
 Oss torckan bortdriff
 låt frostet ey meer
 The späda Blomsteren tuchta
 War rådigh
 war nådigh
 för them iagh beer
 Som Heran tiena och fruchta
 
 Lät Wäderet kolt
 och torckan oblidh
 Ey twinga Rosorna röda
 Lät Åkeren stolt
 ey läggias så nidh
 At han ey Bondan kan föda
 Bewara
 från fahra
 I allan tijdh
 Then späda Jordenes gröda.
 
 Lät Himmelens Port
 uthwidga sin gång
 Hielp Molnen högre upstiga
 Lät höra oss fort
 skön Nächtergals sång
 Som Kölden twingar at tiga
 Lät siunga
 de unga
 Medh Stämmor mång:
 Lät Barnen danza och niga.
 
 Låt danza å radh
 Folck stoora och små
 Låt feerla Sommarens Färlor.
 På Blomster och Bladh
 lät tilra och stå
 The wååta himmelska Pärlor
 Lät qwittra
 lät tittra
 Steglisor små.
 Hoos granna Swänska Sädsärlor.
 
 Giff glädie och tröst
 lät Lärkian ey döö
 Lät lefwa Sommarens Swaala.
 Hugswala hwart Bröst på Sweriges Öö
 Som nu mon sorgeligt taala.
 Giff Sommar
 giff Blommer
 Giff gott grönt Höö
 Lät Gööken roopa och gaala.
 
 Moot Gryningen bleek
 moot dagningen blidh
 När Natt och Dagh sigh åthskilia
 Lät höras mong leek
 om Sommarens tid.
 Diwr danza
 spela och gilja
 I Strömer
 ey glömmer
 Mong Lax
 mong Ijd
 Mong Fisk tå hafwa sin wilia.
 
 Gör Dagen oss lång
 gör Natten oss klaar
 Lät Duggrägn warma neerfalla
 Och locka til Sång
 then Fougel som haar
 Tyst warit Winteren kalla
 Lät klinga
 lät springa
 Mongt hion
 mongt paar
 Lät frögdas Menniskior alla.
 
 Gaak fruchtbar oss op
 gaak fruchtbar oss neer
 Och helsa Byiar och Städer
 Mong Åkermans kropp
 tå gläder sig meer
 Som går i tunna Lijnklädher
 I Dalar
 Trast taalar
 Och mong Munn leer
 Och mong Trumetare qwäder.
 
 Ja
 liufliga Sool
 tu fattigh mans wän
 Som titt skeen ingom wilt spaara
 Lyss uppå wårt Bool
 medh Sommar igen
 Lät Köld och Torka bortfara
 Nu länchta
 nu tränchta
 Qwinnor och Män
 At gå i Soolskijnet klara.
 
 Gör Sorgen oss kort
 bliff Åkermans wän
 Lät grönska Skogar och Daalar
 Driff torkan oss bort
 giff wätskan som än
 Mong Bondes hierta hugswalar
 Lät siunga
 mång Tunga
 Om Frögd igen
 Som nu bedröfweligt taalar.
 
 Lät Skogen stå grön
 lät Jorden få frucht
 See til at oss intet trängier
 Lät flächta en skön
 och härligh een lucht
 Aff Skoghar
 Åkrar
 och Ängier
 Lät kranzas
 lät danzas
 Medh Frögd och Tucht
 lät bäddas brokota Sänger.
 
 Lät Gräset blij blöt
 och Blomsteren skön
 lät danza lilla lekatten
 lät flächta oss sött
 widt uth uppå Siön
 lät skönt wäär blåsa på Hatten
 På Ängen
 giff Sängen
 I Gräset grön
 Åth them som färdas om Natten.
 
 Lät Embetsmän få rätt bruka sin Hand
 Och trygg på reesa sigh gifwa
 lät Köpmänner gå til Watn och land
 Tijt the hälst Handelen drifwa
 Aff Rooser
 och Koosor
 Ibland all Stand
 lät mongen frögdefull blifwa.
 
 Lät dagen blij warm
 mong Heerde tå står
 I mång grön lustigan Skugga
 Och rester sin Arm
 åth Getter och Fåår
 På Bäär och Äplen lät tugga
 Från Plogen
 åth Skogen
 Så widt han nåår
 lät Oxen titta och glugga.
 
 Släpp Boskapen wall
 löös Oxen ur Bås
 Driff Fää och Fänadt åth Skogen
 lät Öken för Stall
 in under Gudz Låås
 Lät Bonden glädias widh Plogen
 Höst mustigh
 gör lustigh
 Lät Säden fåås
 Aff Åkren ymnigh och mogen.
 
 Lät grönskas hans Fåår
 lät blomstras hans Äng
 Hielp fylla Bingarna blotta
 När Bonden sielff rår
 fåår Krigzman och säng
 At hwila lemmarna trötta
 Still Wreden
 giff Freden
 Mong Pijga
 mong Dräng
 Tå glädias öfwer all måtta.
 
 På Blomster och Löff lät stimma the Bij
 Som dragha Honungen söta.
 Men lufften blijr döff
 aff buller och Skrij
 Ther sigh twå Krigzhärar möta
 Still Wreden
 giff Freden
 Gudh statt oss bij
 Som bäst kan Fienden stöta.
 
 Tu råder om Krigh
 tu råder om alt
 Tu råår om Himmelens Fäste
 Ty wil iagh och tigh
 alt hafwa befalt
 Hielp oss till Foot och Häste.
 Gör frodigt
 frimodigt
 Hwad nu är kalt
 Tu west allena wårt bäste.
 
 Wij hafwe
 o Gudh
 tigh syndat emoot
 Förlåt oss bristerna swåra
 Wij wele titt Budh
 med bättring och bot
 Nu fölia dagarna wåra
 Låt falla
 medh alla
 Tin wredes Hoot
 Och dämp alt hwad oss kan dåra.
 
 Dämp Wällusten neer
 tin Gåfwor oss lät
 Altijdh rätt nyttia och bruka
 Och ändelig iagh beer
 hielp theras beswär
 Som tuchtigt sina Bord duka
 Och hielpa
 ey stiälpa
 Then Hand som bär
 Een tom och söndrigan Krwka.
 
 Giff them ett gott Åhr
 them lyse tin Sool
 Som Åhrsens tijder weet deela
 Them Månen och gå
 i Åhr som i Fiool
 At Ny och Nedan ey feela
 The andra
 til wandra
 Til tomma Bool
 Som aldrigh hielpa siukt heela.


Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter