Krigssång (Andersson)

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Nu storm kring svarta dalarna
de bleka löven strö -
och det är svart natt och vi ha intet ljus -
i stjärnlöst själamörker
vi döda och vi dö
och spilla våra vänners blod på våra kullars grus.

I sena tiders skymning
vi hitta icke mer -
ty det är djup natt och vi ha intet ljus -
vår mördarblick ser stirrande mot jorden ner,
vi döda våra vänners barn och bränna andras hus.

För oss finns ingen stjärna
och ingen himmel blå -
och allt är mörk natt och vi ha intet ljus -
och blodets röda rosor
de växa var vi gå
och dödens ångest flämtar
i tunga skogars sus:

"Vart mänskor gå - och varför -
kan aldrig redas ut,
ty det är nattens gåta,
och den har intet ljus.
I mörker födas, döda de, och dödas där till slut,
och det står skrivet klibbigt rött
på alla vägars grus."



Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter