N:o 29, Gästgivaregården

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Grannas Lasse! Klang på lyran,
lät oss dänga, flänga.
Spela Jerker, slå ut fyran,
femman, sexan, hej!
Trumf i bordet; mera klöver;
se vad trumf de slänga.
Olle du en trumf behöver.
Pelle akta dej!
Olle stå ej där å nicka;
kan du intet sticka?
Kerstin lilla, hör du flicka,
ge mig än ett stop;
hör på myntet, hör du klangen?
Guld är mer än rangen;
Olle, spänn för treparsvagnen!
Ut nu allihop.

Häng ej skägget uti stopet;
torka dig om truten;
hållkarln ropar, hör du ropet?
Vräk dig ut på gåln.
Drick mig till, bjud Marjo dricka,
tag hit tobaksstruten.
Men ändå så mått jag licka
ut och vattna fåln.
Prutt och pro, håll hästen stilla,
selpinn sitter illa!
Lät nu pinnkareten trilla,
och kör i fullt språng.
Farväl Lasse, Jöns och Lisken;
Olle län mig pisken;
vanten ligger där på disken.
Kör nu. Hej, allons!

Kerstin dansar, rör på spelet,
Olle ler och juckar;
i var dans har han det felet,
att han pruttar till;
och när Olle sig utskämmer,
Kerstin står och suckar.
Hör hur Lasse Lyran stämmer,
spelar som han vill.
Ring i ring, och sväng på klacken,
viga som polacken!
Ut ur stugan, ut på backen!
Hållet kommer in.
Sluten gubbar nu vårt lanter;
ifrån alla kanter
komma skälmar, arrestanter;
var en skjutsar sin.