Sång med positiv

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

En dam av ädel vandel
som står i tobakshandel,
hon sjunger mellan kaggarna i Ljunglöfs mörka bod:
Min vän är skön och god.
Han rider över gärdet
med sporrarna och svärdet;
melo, melo, melodikum, det spelar i mitt blod.
Jag vet hans vissa kosa,
då aftonen är när;
sitt hjärta och sin dosa
han till mitt altar bär.

Du ädla mö i handel
jag är en man av vandel,
en första klassens sjökapten på London och Bordeaux,
där hajarna de slå.

När masten börjar vekna
och alla gastar blekna,
melo, melo, melodikum, då sjunger jag: låt gå!
Men landar jag vid Pekings tull,
vid Stockholms lugna sluss,
då kräver jag för hälsans skull
ett hjärta och en buss.

Den ädla damen svarar:
Bevars, bevars för karlar,
de tränga mina unga år, att väl jag sucka må,
som böljorna de gå.
Dock skall du ej förtvina,
du stolte man av Kina,
melo, melo, melodikum, din hugnad skall du få.
Jag är den unga rosen
som doftar frisk bland snus,
konstapeln och matrosen
de vädra kring mitt hus.

Hav tack, hav tack, min sköna,
din godhet vill jag löna,
ditt lov skall flyga seglens väg från Stockholm till Schanghaj,
till neger och malaj.
Var vind jag mött i natten
som söker nordens vatten,
melo, melo, melodikum, skll sucka vid din kaj.
Så mötas vi bland dosorna
som blänka vid din knut,
mot aftonen, då rosorna
och lyktorna slå ut.



Flora och Bellona
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter