Skogsrån

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

 Åt Gösthultskanten i Gunnerudsskogen,
 bortom Västanmossen vid Bråttorpslogen,
 just där håller skogsrån till,
 gå dit och se, om ni vill!
 
 Hon är älskogsaktig och manfolksgalen,
 för Vickbomspojken från Niklasdalen,
 han såg henne själv en kväll
 på vägen till Anna i Fjäll.
 
 Hon var grannlåtsklädd som en påskdagspräst,
 hade ormbunkskrans och kattguldsväst
 och till knäna en granriskjol
 och doft som av nattviol.
 
 Hon var ungtallsmidig och enstamvig,
 och hon skepade, snodde och vrängde sig
 som en orm på en lie trädd,
 så Kalle i Dalen blev rädd.
 
 Och hon råbocksprang, gjorde lokattbukter
 och trollpackskonster och sattygsfukter
 och stod bak en furustam
 och glyste och gluttade fram.
 
 Och Vickbomspojken från Niklasdalen
 blev vettskrämd, veckvill och månadsgalen
 och går ännu som en fant,
 så nog kan en se det är sant.


Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.