Sonet 41

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

De vackra snedsprång, du ibland begår
I öfverdåd, när mig du glömt för andra,
Anstå din skönhet väl och dina år,
Ty frestelsen är med, hvart du vill vandra.

God är du — derför eftersträfvansvärd;
Skön är du — derför hotad lätt af fara;
Och hvem af qvinna född i denna verld
Är barsk nog till att fly en qvinnas snara?

Och dock jag ber: fly det, som tillhör mig,
Och näps din ungdom och din fagra yta,
Som ledt dig fram på denna irrings stig,
Dem du blir nödd en dubbel tro att bryta:

Först hennes, som din skönhet drar till sig,
Så din, då du dermed är falsk mot mig.

W. Shakespeares sonetter (1871) (Carl Rupert Nyblom)
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter