Sorge-Kväde (01)

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Så skall jag ej få se, av lyckans sol en strimma
   Förr än den skymmes bort, av ängslans mörka dimma ?
Skall lust och olust jämt så blandas var om ann ?
   Månn intet nöje rätt i världen vinnas kan.
Vad båtar mig, att fri från stormens ilar vara,
   När mitt i lugnet mig bereds en annan fara ?
Mitt hjärta vad för vinst, att ett ditt fängsel bryts,
   När art av plågan blott men plågan ej förbyts ?
Dock fåfängt önskas här fullkomlig ro att vinna,
   Vi måste ont och gott av ständig växling finna,
Ack ! stränga ödes lag, ack usla mänsko lott,
   Att av det godas brist, vi lära känna gott.




Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter