Sub luna

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Sub luna amo.
    Mörk är min brud,
brinner i bruna kvällar,
    dansar i månglitterskrud,
doftar som nattglim
    under en kornblixtsky,
svalkar som morgondaggen,
    växlar som nedan och ny.

Sub luna bibo.
    Mörkt är mitt öl,
svartmältat korn dess kärna,
    skummet som månglittermjöl.
Tankar och löjen
    sväva kring kannans rund,
sväva som läderlappar,
    sväva som guldlöv i lund.

Sub luna canto.
    Mörk är min sång,
suckar som vågor i vassen,
    rullar som bränningens gång,
reser sig trotsig,
    sjunker tillbaka tung,
ebbar sin tid och flödar,
    gammal och kvalfullt ung.

Sub luna vivo.
    Mörkt är mitt liv,
ringa och vanligt i öden,
    sorger och tidsfördriv.
Gärna jag delar
    tingens förgängliga lott,
lycklig att lida och njuta
    jordelivets fulla mått.

Sub luna morior.
    Mörk är min grav.
Giv mig åt namnlös torva
    eller åt vind och hav:
vilan i mullen,
    eller ett skärat stoft,
fladdrande som min längtan
    fladdrat mot månklara loft.



Hösthorn (1927)
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter