Törnet

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Törne, du min syskonplanta,
Svept i vinterns is, försmås du,
Höljd af taggar, hatas du.
Men jag tänker: kommer våren,
Slår du ut i blad och rosor,
Och en växt fins ej på jorden,
Ljuf och älskad såsom du.
O, hur mången törnestängel
Står ej naken i naturen,
Som behöfde kärlek blott,
Blott en solblick af ett hjerta,
För att kläda sig i rosor
Och hvart väsens glädje bli!




Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.