Utur Anakreon

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Astrild nyss i gräset lekte :
   Efter vanan yr och glad.
Just när han en blomma smekte,
   Ville fingra hennes blad ;
Blev han oförmodligt stungen
Av den lilla Honungs-ungen.

Till sin Mor, han lopp med tårar,
   Ropte, jag förlorad är :
Mig en vingad drake sårar
   Giftet redan hjärtat tär :
Ack ! hur gruvligt han mig stinger
Varför straffas då mitt finger ?

Venus sad’: kan du så kvida
   För ett styng utav ett bi,
Säj ! vad menar du de lida
   Som av dig förföljde bli ?
Kan en liten tagg dig röra,
Döm, vad dina pilar göra !




Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter