Vid kaffe-pannan

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Du mer än kära kaffe-panna,
din ankomst fägnad båda kan;
fast du ej kläder dig så grann,
så kan dig därför ingen banna.
Din bruna saft min vällust gör;
när du din klara nektar tömmer,
jeg alla mina griller glömmer
och blir så munter, som jag bör.
Fast du är svart gör ignen sak;
så länge ådran din får rinna,
skall lika lätt jeg orden finna
till ditt beröm och söta smak.
Men om du nekar mig din skatt,
om vätskan börjar sotig bliva,
och när du dropptals börjar giva,
då vill jag ge dig en god natt.
Då får man mig ej munter se
och inga glada kväden höra;
jag skall ej mista vers-stump göra,
förr du mig vill din muntran ge.
Om du ej längre håller ut,
kan du om avsked säker vara,
då skall du, när du vill, få fara,
och därmed har ditt tjänst-år slut.

(1774)

Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter