Blickar

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök


Jag har vandrat länge med dig bredvid
Bland skogars sus och även vindars vågor....
Har vi sett till varann under tid
Vi gör att barna vår också gror.

Det svängde kraftigt, då du for förbi
Jag höll handen över pannan, bland lågor...
Kikade bland grenar, solsken så förtvivlad
Blodet rusade, jag kunde känna, mina ådror...

Hur var det, början på resan, över tid
Ett varmt välkommen hem, efter däckens blåsor
Sen ett: möblera om, gör det vid
Din egen sänglåda, känn mina plågor...

Du gick upp, såg till barnen å mig
Kaffe på sängen, jag kände värmen...
Senare år, gick jag upp, såg till barna å dig
Blåste kaffedoften, du slutade dregla snus på armen..

Du såg mig, bekräftade min roll, du
Sen syns jag inte, bland dagarnas sysslor...
Du såg mig, bara vid ditt behov, du
Vem blev jag nu, jag skrek bland syrsor...

Du tog en ny stig, sa "lugn"
Ty hem kommer du alltid, bland stressen
Du blev en annan, med någon annan, känns tungt...
Vem är du nu, min främling, bland väsen?

Jag blickar bakåt, jag letar efter stoft..
Allt jag fann, svek, lögner, hjärtesorg
Vill streta mig fram, törs jag ta sats?
Stjärnor i tårar, ner...stampas till min borg...







Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.