Grisen

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Å grisen sprang åter å fram ve a grinn:
    Roff ui, roff ui, roff ui-ui-ui!
"Ja´ kan fôll allri ann´ tro än att ja´ slepper in."
    Roff ui, roff ui, roff ui-ui-ui:

Å grisen stack tryne inunner a slå:
"Ja´ ska fôll känne ätter, om kroken setter på."

Å grisen rännd´ hôvve mot grinna å gret:
"Dä vôr fôll ågg svinaktitt, om ja´ skull´ bli bet."

Å grisen körd´ skaal imot stolpen så brådt:
"Näj, fanken tar ve skullten, dä här gjord´ inte godt."

Så kytt´ han mot den annre grinnstolpen så hvasst:
"Näj hôll da, lôtt mej grônne på saka e rast."

Så gne han sej på grinna å stog å tiggd´ å ba:
"Näj, här må svina freste nu länger, men int ja´."

Så la han å i täng utmä skyggåln å svor:
"Dä finns fôll nôe hôl te slepp´ in, som ja´ tror."

Å grisen han gnodd´ ifrå tolv å te ett:
"Näj, räcker dätte länge, så blir ja´ jaggu svett."

Å grisen han skala frå ett å te två:
"Husch! dätte koster fläsk, men lôtt gå, men lôtt gå!"

Å grisen han skena frå två å te tre:
"Dä va fôll fan te hôl, som ja´ allri ska få se!"

Så vänd´ han om te grinna å tebakers igen;
    Roff ui, roff ui, roff ui-ui-ui!
Ja, ja´ kan gi mej jäkel att han ränner där än.
    Roff ui, roff ui, roff ui-ui-ui!