Gryningsdans

Morgonsol på äng och mark. Ljummen bris i håret ditt. Min åtrå är i timman stark. Min vackra kaprifol i vitt.

Följ med mig längs bäckens strand. Ta min hand, och låt mig föra. In i lustans fröjdeland. Lockans ord i ditt öra.

Blickar ut mot lugnan ström. Hava syn om nymfans dans Stundans lid är stundans dröm. I näckens visa ingen sans.

Takten ökar , dansen går. Skönhet följer felans ton. Snart vid randen, hon förstår. Ligger snart i dödas bon.

Dansar ej för honom mer. Under ström o strid hon sova. Flicka blek ej morgon ser. Löftet bröts, det han lova.

En bygd leta i långan tid. En pojk, en annan äkta. Han som alltid stod bredvid. Hur kan någon sorgen mäkta.

Här och nu, jag måste orda. Gryningsdansen var en dom. Två själar för varandra gjorda. Kärlek född ur törneblom.

@Niklas Vadebo