Hosianna
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sökHosianna du äder fin, men icke kanne se dig
Du födes inom snar tid, icke soffa som äder tid
Geder mig mer, mer
Puppan den blänker, i väntan på loss, när dunet den slukar och skjuter den loss
Knarket i ägget, det mycket fint, men egentligen? Är det knark? Det är en baby, snart loss!
Geder mig mer, mer, mer
När utlöser du? Kom ut ur ägget. Den levande själ du har fådert mig att vänta.
Geder mig mer, mer, mer, mer
Nu är du ute. Tack. Mener nu du ska inte ut. Du ska ut påriktigt.
Geder mig mer, mer, mer, mer, mer
Aktivera autouppdatering av kommentar