Inget
jag känner det
i luftens atmosfär
i mörkret som
mina ögon tar in
ensamheten för världen
tystnad som skär metall
kyla som går in i märgen
ihåliga skratt
som ler bortom mig
jag är borta
jag är stoft
jag är luft
jag är tomma ord
jag är ingen fantasi
jag är ingen elegi till någon
jag tillhör inte någon
vem tänker på mig?
och varför kan jag
inte höra det då?
vem tänker jag på?
och kan de
höra det då?
vad är kärlek?
vad är hat?
vad är likgiltighet?
jag är bara kärlek i min bästa tid
jag är bara hat i min värsta tid
jag är mest likgiltighet
inför den skönaste poesin
inför den som skulle
bli det skönaste älskogen
inför den mest
politiskt sanna
musiken
jag är ingenting
jag är inget
som en himmel
med dimmig syn
och elföroreningar
jag är allt
som alla miljarders
miljarders stjärnor
jag är planeten
runt varje en av dessa
så ensam i kosmos
med en sol som
skiner så starkt
att man inte
får titta på den
som en LED lampa
som skiner så starkt
att den skär av träd
på nån sekund som
tors hammare
uppe i molnen
jag är tom-as
ett tomt as
sofia
vad nu klokhet
har för mening...
när känslorna
tar stryk
men inget stryk
bara psykiska
åkommor
efter mobbningen
jag är barnet som
inte känner sig älskat
jag är föräldern
som inte kan älska
men inte hata heller
matar den som
en fågel i en bur
sjung! sjung!
för några fler
hemmagjorda
kokossockerkakor
men du får aldrig lämna ditt hem...
där ute råder djungels lag
och du är tam och fager
precis som jag vill ha dig
allt som kan gå rätt går fel
allt som kan gå fel försvinner
med tiden, med tiden, med tiden...
en kyss. en kyss? en kyss!
på grevinnans läpp
bättre var dock
när jag såg 4-kantiga stjärnor
i hennes ögon
i hennes väsen
i hennes själ
i hennes kropp
i hennes skönhetsfläckar
vackrare än hjärtan
jag passade in
som den sjöstjärna jag är
av Bellas Blomma (ris och ros)
Aktivera autouppdatering av kommentar