Jag har hört sägas
Till - -
Den eviga frun med hundra munnar,
Som franska hjeltars värf på ärans vida ban
Och minsta käbbel uti stan
Med lika skyndsamhet förkunnar,
Som, uti sliten snäf bahytt
Förklädd, när något förefaller,
I husen springer kring med nytt
Och kaffe, sagogryn och sqvaller,
Som än i gamla mostrars skick
Med hårdt friserad tur och nationella drägten
Så nitiskt gör bekant hvart svaghets-ögonblick
Af fruar i och utom slägten
Och sprider ut kring stad och land
Hur mången flickas dygd på balen gått till fanders
Och noga talar om hvart tappadt strumpeband,
Med Dufvorösten i sin hand
Och näsan täppt utaf Dimanders,
Just den matronan, som man vet
Att, när hon säga skall en sak af vigtighet,
Högtidligt fattar sin trumpet -
Kort sagdt: den goda gumman Fama,
Bahytten af, trumpet för trut,
Kring verlden basunerat ut
Att du författat har ett drama.
Aktivera autouppdatering av kommentar