Macpherssons farväl
"Farväl, min cell, farväl i frid,
du var mig mörk och trång
- ej lång skall bli Macphersons tid
inunder galgens stång!"
Så stolt och käck och utan skräck,
så trotsig var hans gång.
Han sjöng och tog i dans ett språng
allt under galgens stång.
"Allt kött är hö, envar skall dö
- vad är att dö för män,
som dödens hot i kamp gått mot!
Jag trotsar honom än!
Tag dessa band ifrån min hand
och bringa mig mitt svärd
- den bästa hand i Skottlands land
skall se, vad min är värd!
Jag levt ett liv av strid och kiv,
mig svek till galgen för,
och endast ett mig grämer hett:
att utan hämnd jag dör.
Nu hälsar jag farväl till dag
och berg och dal och sjö
- en feg nämns den bland stolte män,
som icke vågar dö!"
Så stolt och käck och utan skräck,
så trotsig var hans gång.
- han sjöng och log och tog sitt språng
inunder galgens stång.
Aktivera autouppdatering av kommentar