Menuett-visa

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

om allehanda saker ihop.

 Pröva försiktelig
      den du ej känner,
 handla uppriktelig
      med dina vänner;
 när man berömmer dig
      bliv inte röder,
 när man fördömer dig,
      tänk du har bröder.
 
 Kom inte stjälandes
      in uppå laget,
 kom inte fälandes
      just uppå slaget,
 när som man äta vill,
      liksom att snoka
 och som du mäta vill,
      vad de ha koka’.
 
 Stick ej din näsa i
      främmande kistor,
 lät bli att läsa i
      andras brevlistor;
 spör ej högdragen gäst,
      huru han heter,
 skåd’ ej låntagen häst,
      om han är feter.
 
 Den som vill hugga på
      allting och rida,
 alla ord tugga på,
      kan man ej lida;
 var ej den häftigste
      krokot att rätta,
 lät den beskäftigste
      bry sig med detta.
 
 Vill man förfäkta sig,
      kan du ej sanna’t,
 säg ej: ursäkta mig,
      jag vet väl annat;
 hålt överskäringen
      din uti tömmen,
 var ej som käringen
      tvärt emot strömmen.
 
 Jordens besvärligste,
      ledsamste börda
 de som den kärligste
      fägnad ej vörda;
 mera du halsar dem,
      mindr’ ä de gina,
 mera du valsar dem,
      värre de grina.

Tillökning

för baronessan Oxenstiernas skull, varutinnan poeten straffar sig själv, sedan han straffat andra.

 Själv må du tukta dig,
      rimmare tröga,
 rimmet bör frukta sig
      självt för de höga;
 verser åt tärnorna
      kan du väl giva,
 men lät för stjärnorna
      Stiernhielmar skriva.