Meow

helvete. som vanligt tror jag ett ord betyder något och använder det och det är så klart något perverst egentligen som demonen på mig högersida har viskat i mitt öra

hörde det först i chillout låten med den andra samplingen

"a long cherished and long felt desire"

jag var säker på att samplingen sa "karma" och inget annat taget ur sin kontext för att anspela på ett ickekänslotillstånd

och jag tror jag är en katt och att säga meow ofta är inte något man ska göra om man inte är kvinna och har katter och förstår dess sanna innebörd vilket jag inte gör.

få se.

me - jag.

ow - ont.

om katterna skapade universum är kanske det de sa i början. vem vet.

precis som drakar och andra kattdjur har de en benägenhet för att förvirra smärta och njutning men det kanske är det högsta medvetande tillståndet när man inte mår dåligt längre och allt är kärlek inget annat som att mitt ex ville läka mig från all smärta och plågor men jag trodde det inte skulle fungera alls och om det gjorde det skulle den starka neuroleptikan både i piller och injektionsform säkert gjort det tvärtemot kort därefter jag mådde bra ett ögonblick i jämförelse med smärtan och plågan som skulle efterfölja och jag kan och ville inte uppleva något värre än smärta och plåga i kroppen och sinnet från 8 timmars varje veckas maratonisk katatonisk epileptisk förtvivlan med aggressivit och suicidala manifestationer men om ett år när min mor säkerligen dör kommer muslimska stalking brödraskapet använda sin tortyr metod på mig också efter att de började med att döda min pappa genom att ge honom en hjärntumör och säkert de andra i min släkt som också dog det var nog inte bara corona och dess vaccin

och ja alla mina stavfel är patetiska och jag märker inte de och läser knappt mina texter efteråt inte som förut och min nya stil är ännu värre men igen ingen kommer någonsin på något sätt igen säga att de tycker om något med mig eller min konst eller erkänna min existens för jag syndade genom att födas och det finns ingen frälsning

och när jag inte låtsas som jag gjort sen 1994 eller ännu värre 2004 så är jag mig själv kall död på insidan och absolut inga kvinnliga känslor överhuvudtaget förutom några få tårar från något över alldaglighet jag råkar skriva eller tänka