Mitt liv

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

ångest och sorg

Fyller min bröstkorg


Den smärta som jag bär

Bryter ner och tär


Ni vill hjälpa och förstå

Men mig kan ingen nå


Hatet till den jag är

Har skadat min karaktär


Missnöjd med såväl psyke som kropp

Vart ska jag finna hopp?


Liten, feg och dum

Har jag isolerat mig i ett rum


Det är svårt att bli stark och glad

När man erkänt att man är svag


Jag låter tårar och rädsla finnas

Det finns mycket bra men det kan jag inte minnas


Jag vågar inte försöka om jag riskerar att falla

Jag orkar inte kämpa och vara svag inför alla


Jag ber en bön utan att veta om någon hör

Just nu bryr jag mig inte om jag lever eller dör