Mitt liv
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sökångest och sorg
Fyller min bröstkorg
Den smärta som jag bär
Bryter ner och tär
Ni vill hjälpa och förstå
Men mig kan ingen nå
Hatet till den jag är
Har skadat min karaktär
Missnöjd med såväl psyke som kropp
Vart ska jag finna hopp?
Liten, feg och dum
Har jag isolerat mig i ett rum
Det är svårt att bli stark och glad
När man erkänt att man är svag
Jag låter tårar och rädsla finnas
Det finns mycket bra men det kan jag inte minnas
Jag vågar inte försöka om jag riskerar att falla
Jag orkar inte kämpa och vara svag inför alla
Jag ber en bön utan att veta om någon hör
Just nu bryr jag mig inte om jag lever eller dör