Skuggspel

det var i den undflyende tystnaden
du kom att bli den mening
för vilken jag saknar ord

och den förgängligheten
syns som en genant gest i fjärran

för om hjärtat rymmer förnuft
vilken tanke har företräde
däri

utom luft
som rymmer lite

det var fyllnaden
den kupade handen
som fann sin lust

nu går det några milligram
och livet sätter fyr
med flämtande ljus
till minnet av dina höfters rundning

men jag går i levnad att förtjäna
något större än mig själv
och drömmen
den ska näras
under speglande skyar

för det var orden
som inte ville
kunde
följa tanken

därav våndan

lust sträcker sig bortom
allt annat är skuggspel

Aktivera autouppdatering av kommentar