Vid Oskar Torsells graf
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök Hjärta, rikt och varmt
men på glädje armt,
sist af egen glöd förbrunnet —
så är sångarlott:
evig längtan blott,
målet sökt, men aldrig hunnet!
Som en ton förklingar, som en dröm bedrar,
lyckan, knappast anad, flyktar bort så snar.
Så är sångarlott:
hjärta oförstådt,
sist af egen glöd förbrunnet.
2/9 1880.