Den eviga staden

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök



Jag är på flykt i
den eviga staden.
Så het
Så öppen
Så oemotståndlig
av historiens vingslag
så evigt - ny.

Jag tror jag är kär i
den eviga staden.
Som bor i mitt hår
och färgar mitt hjärta.
Och som ser
och som far
med mig
i en inre
levande resa.

Och jag vandrar
och vandrar
och förnimmer
en hoppfull längtan
att även jag
 - om tiden vill

finge bli
romare
i den eviga staden.



                      Göran Hansson
Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter