Han som ingen ser

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Han som ingen såg.


Han var på skolan skrattandes och log.
Skämtade om allt fast han var nära att sprängas inombords.
Att öppna sig hadde han prövat med förut men bara blivit lämnad ensam kvar.
Han hadde brändt alla broar med sina rop på hjälp.

Ett desperat behov av bekräftelse och att någon skulle se honom.
Men hur mycket han än försökte kunde han inget mer än att le

Att le och att hoppas att någon skulle se.

Att se ärren på hans handleder och hur lät man såg revbenen på hans kropp.
Om någon bara kunde se honom och säga stopp
Innan orken inte längre finns kvar, innan kroppen tynat bort, och innan varje droppe blod långsamt runnit ut.

/icke självmordsbenägen.

Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter