Klänningens vita spetsar
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök
rosenblad
körsbärsblad
äppelblad
oregano
rosenspirea
asplöv
björklöv
mossa
thuja
jaaaaaa
det dyker upp
nej ner på altan
är det kvar
till nästa dag
blåsten tar
de vidare
genom grannen
bakom granen
natten pratar
till de
som om de
är vaknar
jag lyssnar
till ekot
de för
med sig
morgonen
lyser upp
vad jag
ej såg
förrän dagen
klär sig i
klänningens
vita spetsar
av Karin Jo (ris och ros)
Aktivera autouppdatering av kommentar