Öfver kärleken i Orphée

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Oss kärleksguden alltid målas
I barnslig hamn, så späd och klen.
Hvi bör då på teatern tålas
Dess belät med så långa ben?
Jag för de pilar mer ej bäfvar,
Med hvilka guden väpnad är;
Men om jag någon fruktan bär,
Så är det för hans stora näfvar.

Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.