Blåa grottan

Med vår båt vi sakta flöto
In i bergets slott,
Hvalfven, som kring oss sig slöto.
Vattnet, -- allt var blått,

Blått, som framtid luftigt bådad
För en ynglings syn,
Blått, som hoppets trollkust skådad
Bortom himlens bryn,

Blått, som vi i drömmar måla
Sjunket fabel-land,
Där ur djupet bilder stråla
Flyktigt skönt ibland.

Ut vi gledo i vår eka:
Hur var allt förbytt!
Haf och himmel tycktes bleka,
Färg och fägring flytt.

Endast i ditt underbara
Blåa ögonpar
Dröjde än den azurklara
Skönhetssynen kvar.

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.