Blankt stål

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

När gick ej yttre trygghet hand i hand
     Med forskningens och sångens ädla ära?
     Armadan måste upphört att förfära,
     Förr’n svanen William sjöng vid Avons strand.

Så länge huset byggs på lösan sand,
     Skall plågsam oro folkets sinne tära.
     Hvad viljen I för sånger väl begära,
     Då vapenlös man darrar för sitt land?

Af korn och kärna sväller ärfda tegen,
     Men knappt vi våga kalla den vår egen,
     Se’n regeln rostat bakom rikets dörr.

Blankt stål i fordomtima afhöll trollet;
     Blankt stål -- och vi ha Sverge välbehållet!
     Blankt stål -- och sången jublar glad som förr!



Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.