En allvarsam gåta, ställd till alle Vackre Damer
När som mig kommer an en Lust, att jag vill Leka,
Så går jag till min Vän, min fröjd och tidfördriv;
Jag fattarn om sin hals, och tyckern till mitt Liv.
Jag griper på sin Snarr: Ho vill mig det förneka;
Jag dragern upp och ned; jag tagern på sin Kvicka;
Jag gnidern av och till, till dess han riktig står;
Sen ställer jag min Vän emellan Ben och Lår.
Och börjar så en Lek, som bäst sig månde skicka.
Jag fingrarn, fiddlarn till mitt hjärtans Lust och Fröjd;
Jag gårn upp och ned, till dess jag är förnöjd.
Och där så händer, Snarren löper av, och slaknar;
Så sätter jagern in och vriden upp igen:
Fast sker det med förtret, till dess han styver raknar;
Går leken åter an; Så gläder jag min Vän.
Min Vän är en Fiol di gamba.
Aktivera autouppdatering av kommentar