En söndagskväll på Djurgårdsslätten

Skön är kvällen, aftonsolens klara
Bröllopsfackla brinner över jord.
Broder, kom! Till Djurgården vi fara,
Tag ditt goda lynne med om bord.

Hör vad sorl och stim utav de glada
Stadens barn, som stiga där i land,
Där, som Näcken frustande syns bada
Sina svarta sidor invid strand.

Överallt vad glädje och vad gamman,
Ej en myrstack har så rörligt liv.
Hör på turken där, som ringer samman
Sin publik ifrån ett positiv.

Arm i arm gå där två söta vänner
Blickarna förbytta hos var ann.
Himmel, hjälp! ty älskaren nu ränner
Blint emot en rusig timmerman.

Där en elegant, som lämnat disken.
Gula handsken, sprängd av svullen hand,
Frackens skört han svänger liksom fisken
Brukar svänga på sin stjärt ibland.

Där en ann´ i stora blå´ syrtuten
Och galoscher, fastän marken bränns,
Han med rottingkäppen, som så sluten
Och högtidlig går dit näsan vänds

Hatten prydd med mässingsros på bandet
Och i västen fäst en gul tulpan.
Säkert en för detta sprätt på landet
Husdräng nu hos herrskapet i sta´n.

Där en borgerlig familjefader -
Vilken svärm utav hans yra små!
Mormor ordnar dem i täta rader,
Lär högtidligt herrskapet att gå!

Mamma stryker slät den skrumpna kragen,
Knäpper västen sirligt hål för hål,
Skakar dammet bort från tröjuppslagen
Fäster halsdukssnibben med en nål.

Äldsta syster, gammal, - världserfaren,
- säkert nyss hon fyllt sitt sjunde år -
Bannar lilla bror, ty den barbaren
Med sin käpp på nosen "Moppe" slår.

Husets piga sist med stora korgen
Fylld med skinka, kokta ägg och smör,
Går och sneglar, tårögd liksom sorgen
På en styrman, trolös kurtisör.

Han, som där med silkesduken flaggar,
Blanka hatten på tre kvart bakut.
Överallt vartän den djärve vaggar
Sköna ögon honom ge salut.

Än korpralen då vid "Andra Gardet"
Rak och ståtlig, som en furustam;
Segervan, han vet nog hur han har det
Blott majorens Lotta hinner fram.

Där en herre - frack i alla väder,
Stöveln hjälpt med nål och tråd var kväll;
Ingen dödlig har så spända kläder,
Mannen är ock - skräddaregesäll.

Vilken skara utav Lazaroner,
Drängar, pigor, samlade i ring
Där hos spelman, som med polskans toner
Retar folk att dansa runt omkring.

"Gossar, stå icke så spaka,
"Välj er bland flickorna maka
"Kasta blott armen kring livet med fart!
"Bry er ej om, att de fnurra,
"Svinga er kvickt som en snurra,
"Be´na ä´ gjorda för dans, de ä´ klart.

"Flickor! nå var icke dolska,
"Hör ni, jag spelar ju polska.
"Prat! Jag ska´ skaffa er strax kavaljer,
"Där ä´ en bagare, svarvare,
"Sjöman, trumpetare, garvare,
"Där en pistolsmed! Behöver ni fler."

Där en söndagsryttare, förläget
Vändande till sta´n och Hagalund.
Det är harmligt, när han bad så träget
Om en häst som gick åt Djurgårdsbrunn.

Kommer inte Hasse? Jo, ur vägen
Ty idag det löps "med variation".
Mindre underverk gör en förlägen
Se, han springer bort med ena - skon.

Sprungit har han ofta för kung Oskar
Och för Preussens konung likaså;
Den, som så för konungarna brådskar
Blir väl kammarherre sist ändå.

Söndagssmyckad hoppar där mamsellen,
Hon, som sålde lutfisk vid Kornhamn -
Upp i eleganta karusellen,
Till en himmelsfärd i älskarns famn.

Uti sidenstoppade kaleschen
Åker där en dam - visst millionär?
Ja, vem vet? men borta vid manègen
Hennes syster står och säljer bär.

Se, på bruna springarn gungar ståtligt
Hennes älskling, - någon rik patron?
Fy! hur kan man tala så försåtligt,
Mannen gjorde ju i fjol cession.

Där en mäktig brukspatron kan hända,
Ty han höjer näsan så magnant?
Bakom står, om han vill huvu´t vända
Pojken på sin näsa för en slant.

Vid Novilla tiggarbarn bekläda
Trapporna, ty där av barnmusik
Spelas: "Se, o Norma, dessa späda",
Så´n satir i denna mosaik.

Ljuder icke där ifrån balkongen
På Casino Lindblads ångbåtssång?
Vilken massa, som där lyss på sången!
Tyst, nu ropar basen: "sätt i gång!"

"Se, den ligger icke just så illa
Den där kolossala kaffekvarn!"
"Tyst, min bror, det är ju Byströms villa,
Klandra kan då varje mänskobarn."

"Vad är det då? denna gula lada,
Bakom träden står hon som på huk."
"Åh! det är teatern. Vilken skada
Att i kväll Deland lär vara sjuk."

Se, på Framnäs, hattarna de svinga,
Vivatropen skalla vitt och brett
Mellan toner, som så härligt klinga.
Det är "juvenalernas kvartett".

Men, min småstadsbror, nu har jag fört dig
In bland Djurgår´ns söndagssocietet.
Och om ej vårt springande förstört dig
Vet du nästan allt, som själv jag vet.

Är du van vid läckert här på orten?
Icke det? Nå då supera vi
Här på värdshuset, det är "Blå Porten"
Åka se´n till sta´n i "Tivoli".