Festen för Polen

Förstås, att också jag var på banketten,
     Som vän af Polen och enthusiast,
     Då heta hjärnor lade råd i hast
     Hur grundligast man skulle knäcka jätten.

Jag minns nu icke riktigt alla sätten,
     Men hos de fleste stod den tanken fast,
     Att vore Polen tjänt med något hvasst,
     Så vore hvassast svenska bajonetten.

Där föllo ord! Högt svällde talets flod
     Och bar som guldsand ungdomshopp och mod.
     Då knöts hvar hand, då flammade hvart öga.

Jag stod i fönstervrån -- mitt hjärta brann --
     På aftonhimmelen, den mörka, höga
     Ett präktigt stjärnfall lyste och försvann.

1863.

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.