Flickans årstider

Flickan gick en vintermorgon
I den rimbeströdda lunden,
Såg en vissnad ros och talte:
Sörj ej, sörj ej, arma blomma,
Att din sköna tid förflutit!
Du har lefvat, du har njutit,
Du har ägt din vår och glädje,
Innan vinterns köld dig nådde.
Värre öde har mitt hjerta,
Har på en gång vår och vinter:
Gossens öga är dess vårdag,
Och min moders är dess vinter.

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.