Flykten

Du springer i mörkret, det är kallt.
Svettet rinner, det smakar salt.
Ditt hjärta blöder, det tar sjukt
Dina fötter bär dig över gräset som är mjukt.

Lika mjukt som ditt hjärta var,
men det goda nu det okända har.
Det okända är en tanke i dig,
som bara fördjupar sig.

Dina ögon lyser som farlig glöd,
minnen drunknar i överflöd.

Det är det okända som segrar det kända,
det är det som brukar hända.
Du kan sluta springa och blir fri,
av allt det okända som förstörde ditt liv.

Men du slutar aldrig att springa,
dina klockor har aldrig börjat ringa.
Du vet att sanningen är det okända,
nu är det för sent för att vända.

av Annie (ris och ros)

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.