Hur jag känner idag

Alla vill att jag ska skolka. Asså verkligen ingen förstår. Jag vill inte vara med dem. Jag gillar inte dem. Varför är de så jobbiga. Jag vill vara själv. Jag orkar inte vara med så många hela tiden. Jag har ingen bra kontakt med dem. Jag finns inte. Varför. Jag får panik. Jag orkar inte mer. Snälla bara låt mig gå. Jag vill inte göra allt som de vill. De tvingar mig. Jag vill inte dricka. De gör det. Inte jag. Jag får ångest. Jag har ångest varje dag. Jag mår skit. Jag mår dåligt varje dag. Exakt varje dag. Ingenting hjälper. Varför. Vem har gjort detta. Jo, chju de. Jag vill inte vara med i chju de längre. Jag tillhör inte gruppen. Vi är så olika. Helt olika. Jag vill inte leva. Vad ska jag göra. Jag har så många problem. Jag orkar inte. Hjälp. Pelase. Min klump i magen alltså. Den är jobbig. Men som om någon skulle förstå det. Hahah. Ingen. Nej. Ingen. Så det är bara att fortsätta att leva då. Även fast man inte vill det. Jag vill inte leva mer. Men jag måste. Jag har så mycket att leva för. Jag kan inte hantera mig själv. Jag hatar mitt liv. Snälla hjälp mig. Jag gråter. Ingen förstår. Jag kan inte berätta för någon. Det ger mig panik. Panik. Jag är helt själv. Hela tiden. Vad ska jag göra. Jag vill vara med honom. Men jag vet inte om han vill det. Han gillar ju den personen. Hon är så sjukt irriterande och jag får panik. Hon bara tar över. Bryr sig inte om något eller någon. Ingen i chju de gillar mig. Ingen är snäll. Ingen vill som jag. Varför händer ens detta. Jag får panik. Jag vill springa. Vart ska jag gå.