I pelargångar, skumma och groteska

I pelargångar, skumma och groteska,
jag drack de gamla faraoners vin.
I halmtäckt hydda hus en from rabbin
jag åt mitt påskalamm med örter beska.
Vid Pytian på gjuten trefot svarte
jag tydde för en frågvis demagog
och spenabarn jag bringade Astarte,
som grym och lysten på en guldbädd låg.
Invid den vita elefantens snabel
i Perahera jublande jag gick
och bävande mig böjde för den blick,
som sändes mig av Herren Bel i Babel.
Jag tryckte mina läppar hårt mot Kaba
och prisade Allah med böners ljud.
Men, visa mig i dag en större Gud,
och jag drar ut likt drottningen av Saba.