Inget är givet

Du söta lilla mänska som karvar och skär
och önskar dig smärta i gråten.
Som natt blir ditt sinne och livet så fjär
att du för en stund blir belåten.
Och inom dig längtan om lyckliga dar
när solen går upp där i öster
Så ser du på armen där såret är kvar
av ångesten blir inga röster.

Du söta lilla mänska med livet i hand,
vi bär dig på kärlekens vingar.
Ur timglaset rinner dess eviga sand.
som finns om än tiden förklingar.
Och runt alla motstånd som Jorden har närt
går längtan sin vandring i klivet.
Så tar lilla mänskan det barndomen lärt
om trygghet, det största i livet,

men ingenting, inget är givet.

                       Göran Hansson

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.