Jag rädes för dimmor i dalen

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Jag rädes för dimmor i dalen
och månen suger mitt blod.
Ack, stode jag hemma på svalen
nog finge jag åter mitt mod.
Men jag rädes för dalens dimmor.

De stiga så bleka ur mullen
som vita andar de gå.
Fast månen icke är full än,
han suger min lever ändå.
Ack, jag rädes för dalens dimmor.